Storybooks South Africa


Ndiyathanda Ukufunda

Ibhola Yam Ebomvu

UPendo inkomo yethu

Utitshala Wam

Ibhasi Enkulu Ezuba

Indlela imbovane eyalihlangula ngayo ihobe

Ukukhubazeka Akuthethi Ukuba Awunakho Ukwenza Izinto

Upalesa Uthanda Izityalo

Imini Kahamisi Yamathamsanqa

Indlela Iindlovu Ezafumana Ngayo Imiboko Emide

UMgcini nekhaya leenkedama

Ibhayisekile Kanamukuru

Usikhukukazi Uqhatha Ukhozi

Umaguru Uphisa Ngemilenze


Ngenye Imva Kwemini Eshushu Yangomgqibelo

Ulilitha Noluniko Batyelela Umakhulu Wabo

Ihlathi Leenyoka

Ukukhangela Umoya Wentwasahlobo

Unangila Igorhakazi

Ikumkani Ukayanja Nentwazana Yakhe

uNonkungu nembulu

Search form
Written stories.
Hi, we'd love your feedback. Please take a few minutes to answer these questions.
Thank you for your contribution. Your answers will help us give you a better experience.
Disclaimer: You are now leaving a page and will enter a page that incurs data costs. Do you want to continue?
Disclaimer: You are now leaving the Nal’ibali website and will enter a website that incurs data costs. Do you want to continue?
- Partners Sage Tax-Year End Ahead of the Curve What If?

Saturday, 18 March
16 Jul 2019
Read | The Three Wishes (in English, Zulu, Xhosa and 3 more official languages)

This story is brought to you by Nal'ibali , which means Here's the story in isiXhosa. Nal'ibali is a storytelling initiative that aims to establish a culture of reading for enjoyment in children.
Scroll down to download the PDF story in English, isiZulu, isiXhosa, Sepedi, Sesotho, and Afrikaans.
The three wishes (English)
There was once a woman who lived with her husband next to the Hlimbitwa River. Every day the woman left their home and went to the forest to chop wood. Every day her husband would give her a bottle of water and some food so that she had something to drink and eat while she was deep in the forest.
One day she went out and chose a big tree to chop down.
“This one will be good,” she said. “It is very big and I will get a lot of wood out of it.”
She took her axe in her hands and swung it up ready to start chopping. Just as she was about to chop she heard a voice pleading with her to stop.

“Who said that?” she asked.
“Look down here,” said the voice, “and whatever you do, please, please do not chop down this tree.”
The woman was shocked at what she heard, but when she saw where the voice was coming from, she did not know what to say! Down on the ground near the roots of the tree, was the tiniest man the woman had ever seen. Her mouth dropped open and she could not believe what she was seeing. Eventually, she got over her shock.
“I beg you, please don’t hurt this tree,” said the tiny man.
“Well … well of course,” she said. “I can do what you ask. I can search for another tree if this one is so important to you.”
“Thank you. You have done something that has made me very happy,” said the tiny man. “You have a kind heart and because of this I will grant you three wishes, no matter what they are.” And then, the little man disappeared. No matter where the woman searched in the forest, he was nowhere to be found.
Eventually, she gave up searching and headed for home. All the way home she shook her head and mumbled to herself still surprised by what had happened.
When she reached home she sat down outside to rest, still wondering if someone had played a trick on her.
All that thinking made her hungry. “Is our supper ready yet?” she asked her husband who had come to sit next to her.
“Oh, no,” he answered, “not yet. It will only be ready in a few hours.”
The woman groaned. “I’m so hungry, I wish I had a piece of meat to eat.”
No sooner were the words out of her mouth when – swisssh – a piece of meat appeared on the empty plate on the ground next to her. She stared at it and so did her husband.
“What is this?” he asked surprised by what had happened.
The woman told him everything that had happened in the forest that morning. Her husband stared at her and she could see that he was becoming angry.
When she stopped talking he shouted at her, “WHATTT? You should have thought before you said that you wished for some meat. You are so silly that I wish that piece of meat was stuck to your nose.”
Before the woman could say hayibo! the piece of meat was stuck to her nose. She grabbed it and pulled, but it wouldn’t come off. Her husband tried pulling. They both pulled and pulled, but it was no good. The piece of meat was stuck to the end of her nose.

“Oh, no,” said the woman. “Now what?”
“I don’t know, but it has to come off,” said the man.
Then the woman realised that she had better do something in a hurry before her husband said another word.
“I wish this meat was off my nose!” she shouted.
And in a second the meat lay on the plate again. And there they sat, the woman and her husband, staring at each other. There would be no wishes for money, or clothes, or a bigger house, or happiness. There would be no wishes at all, but … at least they had a good piece of meat for their dinner!
Download the English pdf here
To read the story in another language, download a PDF below:
Download the Sesotho pdf here
Download the Sepedi pdf here
Download the Afrikaans pdf here
Izifiso ezintathu (isiZulu)
Kwake kwakhona umame owayehlala nomyeni wakhe eduze noMfula iHlimbithwa. Nsuku z onke umame wayesuka ekhaya labo aye ehlathini ayogawula izinkuni. Nsuku zonke umyeni wakhe wayemnika ibhodlela lamanzi nokudla ukuze abe nokuthile akudlayo nakuphuzayo ng esikhathi esekujuleni kwehlathi.
Ngolunye usuku waphuma wayeseqoka isihlahla esikhulu ayezosigawula.
“Lesi sizolunga kakhulu,” kusho yena.
“Sikhulu ngempela kanti futhi ngizothola izinkuni eziningi kuso.”
Wathatha imbazo yakhe wathi ukuyivivisela phezulu eselungele ukuqala ukugawula. Ngenka thi esezoqala agawule wezwa izwi elalimcela ukuthi ame angaqhubeki nokugawula.
“Ubani osho lokho?” kubuza yena.
“Bheka lapha phansi,” kwasho izwi,
“noma yini oyenzayo, ngicela ungasigawuli lesi sihlahla.”
Umame wayethukile ngayekuzwile, kodwa wathi uma ebona lapho kwakuqhamuka khona iz wi, akazanga ukuthi athini! Phansi enhlabathini eduze kwezimpande zesihlahla, kwakukhona indoda encane kakhulu umami ayengakaze ayibone selokhu kwathi nhlo. Wamane wakhexa u mlomo akaze akholwa akubonayo. Ekugcineni kwedlula ukwethuka.
“Ngiyakucela, ungasilimazi lesi sihlahla,” kusho indoda encane.
“Yebo … kunjengoba usho,” kusho yena.
“Ngingakwenza okucelayo. Ngingafuna esinye isihlahla uma ngabe lesi sibaluleke kangako kuwena.”
“Ngiyabonga. Wenze into engithokozise kakhulu,” kwasho indoda encane. “Unenhliziyo emn ene kanti ngenxa yalokho nje ngizokwenzela izifiso ezintathu, noma ngabe yiziphi.” Emva k walokho, indoda encane yabe isiyanyamalala.
Noma ngabe umame wayeyicinga kuphi nehlathi, le ndoda yayingasabonwa nangokhalo.
Ekugcineni walahla izandla ngendaba yokucinga wayesebhekisa amabombo ekhaya. Yonke i ndlela ebheke ekhaya wayenikina ikhanda futhi edamame ehhomuzela ubala esalokhu emang ele ngokwenzekile. Wathi uma efika ekhaya wahlala phansi phandle ukuze aphumule, ezibuz a eziphendula ukuthi kungabe kunomuntu othile yini omluthe ngemilingo na.
Yonke leyo micabango yamenza ukuthi alambe.
“Ngabe isidlo sethu sakusihlwa sesilungile?” ebuza umyeni wakhe owayesefike wahlala eduz e kwakhe.
“Hhayi, lutho,” ephendula, “asikalungi. Sizolunga emahoreni ambalwa ezayo.”
Umame wakhononda.
“Ngilambe kabi, ngifisa sengathi ngingathola iqatha lenyama engingazidlela lona.”
Akuphelanga sikhathi ewakhiphile lawo mazwi ngomlomo wakhe – zwiii – kwase kukhona i qatha lenyama epuletini elingenalutho phansi eceleni nje kwakhe. Walibuka leli puleti, nomy eni wakhe wenza njalo.
“Yini lena?” kubuza umyeni wakhe emangazwa okwenzekile.
Umkakhe wamtshela konke okwakwenzekile ehlathini ekuseni ngalelo langa. Umyeni wakhe wambuka, kanti wayebonakala eseqala ukuthukuthela.
Wathi uma eqeda ukukhuluma, umyeni wakhe wamthethisa ethi, “UTHINII- I? Bekufanele ucabange ngaphambi kokuba uthi ufisa kube nenyama. Awuhlakan iphile ngangokuthi ngifisa sengathi ngabe lelo qatha lenyama linanyathiselwa ekhaleni lakho.”
Ngaphambi kokuthi umame lona athi hhayi bo! Iqatha lenyama lase linamathele ekhaleni lak he. Walibamba walidonsa kodwa alifunanga ukusuka. Umyeni wakhe wazama ukulidonsa. B obabili balidonsa, balidonsa, kodwa akwenzekanga lutho. Iqatha lenyama lalinamathele echo sheni lekhala lakhe.
“Hhayi bo!” kusho umame. “Yini manje?”
“Angazi, kodwa kumele lisuke,” kusho indoda.
Emva kwalokho umame wabona ukuthi kufanele enze okuthile ngokushesha ngaphambi koku thi umyeni wakhe akhiphe elinye igama. “Ngifisa sengathi le nyama ingasuka ekhaleni lami!” kuthetha lo mame.
Kwathi ngemuva komzuzwana inyama yabe isihleli epuletini futhi. Base behlalake, owesifazane nomyeni wakhe, babukana. Ngeke kube bikho zifiso zokuba ne mali, noma izingubo, noma indlu enkudlwana noma injabulo. Ngeke kube khona zifiso nhlob o, kodwa … akunanike bandla, babeneqatha elihle lenyama elalizoba yisidlo sabo sakusihlwa!
Download the isiZulu PDF here .
Iminqwebo emithathu (isiXhosa)
Libaliswa ngokutsha nguWendy Hartmann Imifanekiso izotywe nguHeidel Dedekind Kwaye kukho inkosikazi eyayihlala nomyeni wayo kufuphi noMlambo iHlimbitwa. Yonke i mihla le nkosikazi yayilishiya ikhaya labo, ihambe iye ehlathini ukuya kutheza iinkuni. Yonk e imihla umyeni wayo wayeyinika ibhotile yamanzi nokutya ukuze ibe nento yokusela neyok utya xa ingene phakathi ehlathini.
Ngenye imini yayiphumile le nkosikazi, iye kutheza yaze yakhetha umthi omkhulu ukuba iw ugawule uwe.
“Lo uya kukulungela kakuhle kakhulu ukugawulwa,” yatsho. “Mkhulu kakhulu kwaye ndiya kufumana iinkuni ezininzi kuwo.”
Yakhupha izembe layo, yalibamba ngazo zozibini izandla zayo, yalijiwuzisela phezulu sele il ungele ukuqalisa ukugawula. Ithe xa kanye iza kugawula yeva ilizwi liyicenga ukuba iyeke.
“Ngubani lowo utshoyo?” yabuza njalo.
“Jonga phantsi apha,” latsho eli lizwi,
“kwaye nantoni na oyenzayo, uze uncede, nceda ungawugawuli, uwuwise phantsi loo mthi.”
Le nkosikazi yothuswa kakhulu koko ikuvileyo, kodwa yathi xa ibona apho lalivela khona eli lizwi, ayakwazi nokuba mayithini! Phantsi emhlabeni, ecaleni kweengcambu zomthi, kwaku kho eyona ndoda incinane eyakhe yabonwa yile nkosikazi. Yasuka yathi nkebe umlomo ikha misile, ingakukholelwa eyayikubona. Ekugqibeleni kwaphela ukothuka.
“Ndiyakubongoza torho, nceda ungawutshabalalisi lo mthi,” yatsho le ndoda encinane.
“Ee … ndiyavuma xa usitsho,” watsho.
“Ndiyasamkela isicelo sakho. Ndingazingela omnye umthi xa lo ubaluleke kangaka kuwe.”
“Ndiyabulela. Wenze eyona nto indivuyisa kakhulu,” yatsho indoda encinane. “Unentliziyo e ntle kakhulu kwaye ngenxa yesi senzo sihle kangaka usenzileyo, ndiza kuphumeza iminqwen o yakho emithathu, nokuba iyintoni na.” Emva koko, yanyamalala indoda encinane. Le nkosikazi yaba ngayizingela kuzo zonke iindawo ehlathini, zange iyifumane le ndoda inga qhelekanga.
Ekugqibeleni yakuncama le nkosikazi ukuzingela le ndoda, yagoduka. Kuyo yonke loo ndlela igodukayo yayihlunguzela intloko, imbombozela imane ikhuza yodwa ngenxa yokumangalis wa kokwenzekileyo. Yakuba ifikile ekhaya yahlala phantsi ecaleni kwendlu ukuze iphumle, i sazibuza ukuba ingaba kukho umntu obedlala ngayo kusini na. Zonke ezo ngcinga zayilambisa nangakumbi.
“Ingaba sesilungile isidlo sethu sangokuhlwa?” yabuza umyeni wayo owayesuke waza kuhlal a ecaleni kwayo.
“Owu, hayi,” waphendula umyeni,
“asikalungi. Kusasele nje iiyure ezimbalwa phambi kokuba silunge.”
Le nkosikazi yancwina. “Andilambe ngako, akwaba bekukho nokuba liqathana nje lenyama endinokulitya.”
Kungekudala ewathethile loo mazwi – thaxa – inyama epleyitini eyayithe tshitshilili apha kan ye phambi kwakhe. Wakhupha amehlo aziingqanda kwanomyeni wakhe ngokunjalo.
“Yintoni le?” wabuza umyeni emangaliswe yiloo nto yayisenzeka.
Le nkosikazi yamxelela yonke into eyayenzeke ehlathini kuloo ntsasa. Umyeni wayo wayija mela yaze nayo le nkosikazi yabona ukuba umyeni uthe fixi ngumsindo.
Yathi yakugqiba ukuthetha le nkosikazi, umyeni wayo wangxola ngelizwi elingqwabalala wa thi, “INTONIII? Kaloku ubufanele ukuba uye wacinga phambi kokuba uxele ukuba unqwenela u kufumana inyama. Ugeza kakhulu, akwaba loo nyama ibinokuncamathela kuloo mpumlo yak ho.”
Le nkosikazi yathi ingekatsho nokuthi hayibo! labe iqatha lenyama selincamathele empumlweni yayo. Yalibamba ilitsala, kodwa alasuk a tu elo qatha lenyama. Umyeni naye wazama ukuyisusa. Bobabini bancedisana, batsala, bats ala, kodwa zange baphumelele ukulisusa. Inyama yayincamathele nca elungqamekweni lwem pumlo yale nkosikazi.
“Owu, hayi,” yatsho le nkosikazi.“Kuza kuthiwani ngoku?”
“Andazi, kodwa ifanele ukusuka,” yatsho indoda.
Le nkosikazi yaqonda ukuba kufanele ukuba nento eyenzayo kwamsinyane phambi kokuba u myeni wayo akhuphe elinye ilizwi.
“Ndinqwenela ukuba le nyama isuke empumlweni yam!” yakhwaza ngelo le nkosikazi. Ngomzuzwana nje inyama yaphinda yaba sepleyitini kwakhona. Bahlala apho, le nkosikazi n omyeni wayo, bejamelene. Kwakungekho minqweno yimbi abanokuyisebenzisa ukuze bafum ane imali, okanye iimpahla, okanye indlu enkulu, okanye ulonwabo. Kwakungasayi kuphinda kubekho minqweno yanto kwaphela, kodwa … okungenani babenenyama emnandi yesidlo sangokuhlwa!
Download the isiXhosa PDF here .
The story was retold by Wendy Huntman and Heidel Dedekind (illustrator).
Find more bedtime stories here
29 Jun 2022

- DEVELOPING | High Court prohibits violence during EFF shutdown
- More evidence links 'Facebook rapist' Thabo Bester and Dr Nandipha Magudumana
- EXCLUSIVE | SA's top cop leading the response to EFF shutdown has no security clearance
- PICS | EFF shutdown: Law enforcement removes hundreds of tyres across Cape Town
- EFF interdicted from threatening, harming people, businesses during shutdown in Western Cape
- Tshwane political uncertainty rises as councillors fail to elect a mayor after walkout
- The 'black market' as explained by Mihalik murder accused
- Govt has given itself 4 years to make the laws to deal with coalitions that have crippled cities
- Fewer politicians should be involved in choosing judges, says Helen Suzman Foundation
News24 Games

Play daily crosswords, sudoku, puzzles, and more
Life - Daily

Take a breather in your busy day with this curated collection of relaxing reads, real-life stories, interviews, everyday tips, and expert insights.

25 Jun 2021

23 Sep 2022

Contact the public editor with feedback for our journalists, complaints, queries or suggestions about articles on News24.


Inkwenkwezi egolide nokuphuzwa kukaThoko (isiXhosa)

This story is available in English , Afrikaans , IsiZulu , Sepedi , and Sesotho .
ULwesihlanu yayisoloko ilusuku olubalulekileyo “lweeMbasa eziziiNkwenkwezi”.
Ukuza kuthi ga ngoku, uThoko wayesele efumene inkwenkwezi etyheli yezibalo, ebomvu yokubhala kakuhle nomsebenzi ococekileyo kunye nezuba “yezandla ezicocekileyo”. Iinkwenkwezi eziluhlaza zezokuncedisa uNksk McKensie, ngokumphathisa ingxowa yakhe enkulu ukusuka emotweni ukuya eklasini. Inkwenkwezi egolide yeyokufunda. Iinkwenkwezi ezigolide yayizezona zona!
Iinkwenkwezi zazisoloko zinikezelwa phambi kokuba kukhale intsimbi yokuphuma kwesikolo xa kanye wonke ubani engxamele ukuphuma aye kuhlangana nomama, utata, umakhulu okanye umakazi ebaleni lokudlala. Wonke ubani waya kuhlangana nomzali wakhe, ngaphandle kukaThoko, owayehlala kufutshane nesikolo wayehamba ngeenyawo ukugoduka. UThoko wayehlala nomama wakhe emva kwevenkile yokuthunga impahla kaMakhulu wakhe.
Enye into eyayibangela ukuba uLwesihlanu abelusuku olumnandi kakhulu kuThoko kukuba wayefumana imali yokuthenga izimuncumuncu endleleni egodukayo. Lo ke uLwesihlanu yayinguLwesihlanu wethamsanqa elikhulu kuba uThoko wafikisana noNksk McKensie kwindawo yokumisa iimoto waza wamncedisa wamphathisa ingxowa yakhe enkulu wayisa eklasini. Mhlawumbi wayeza kuphumelela inkwenkwezi eluhlaza. Kodwa ngokuqinisekileyo, inkwenkwezi egolide yayingcono kakhulu.
Kutsha nje, uThoko wenza iinzame ezithe chatha zokufunda kakuhle – xa efunda ubonakalisa iimvakalelo, uyanqumama emva kwekoma kwaye uyema kwisingxi ukuze aphefumle. Oyena mlesi wayefunda kakuhle kakhulu yayinguBrendan, abanye abantwana ababembiza ngokuthi “nguMehlwayabawa” kuba wayefunda iincwadi ezininzi kakhulu.
UThoko wancedisa uNksk McKensie wahambisa amaphepha okusebenzela. La maphepha okusebenzela ngoLwesihlanu ayemalunga nexesha – kwaye lalicotha kakhulu namhlanje kuThoko. Ukuba nje wayenakho ukuhambisa iintsiba zewotshi esephepheni zikhawuleze zifike zime kwiXesha leeMbasa eziziiNkwenkwezi! Ngexesha lomculo, wayengakwazi ukulinda ukuba kude kufikwe kumgca wokugqibela weculo elitsha. Ukulinda iiMbasa eziziiNkwenkwezi kwakubuhlungu kakhulu.
Kwakuhleliwe nje ngephiriyodi yokugqibela esikolweni, kungenziwa nto. Ngoko ke uThoko wagqiba kwelokuba afunde. Lo gama wayefunda, walibala kwaphela ngexesha – kwaqala iyincwadi yanye, kwaza kwalandela enye nenye ngokunjalo. Ngethuba esongeza ngalo izihloko zeencwadi kuluhlu lweencwadi azifundileyo, uNksk McKensie wayesele ekulungele ukubhengeza abaphumelele iinkwenkwezi.
UShane, uRhapelang, uCorne kunye noTaitum bonke bafumana iinkwenkwezi ezityheli. UGift, uGaswin, uAydon, uChleo noKay-Lee bona bafumana iinkwenkwezi ezibomvu. URoche, uShaunique kunye noMiscka bafumana iinkwenkwezi eziluhlaza. UDana Rose, owakwaziyo ukuhlamba ubumenyemenye obuluhlaza eminweni yakhe ngexesha lesidlo sasemini, wafumana inkwenkwezi ezuba. Kusenjalo, uThoko weva igama lakhe libizwa.
“UThoko kunye noBrendan,” wabhengeza uNksk McKensie, ejonge kuluhlu lweencwadi ezifundiweyo. UBrendan wayefunde iincwadi ezintlanu waze yena uThoko wafunda ezintandathu! UThoko wayengathi anganyibilika luvuyo njengokuba uNksk McKensie wayebeka inkwenkwezi egolide kwibunzi lakhe.
“Khelekenkce, khelekhenkce!” yakhala intsimbi yesikolo waze uThoko wagqotsa ukuphuma emasangweni esikolo. Wayengxamele ukubonisa uMama noMakhulu inkwenkwezi yakhe egolide. Xa wayefika kwindawo uNksk Ismail awayethengisa kuyo amaqebengwana, ubuso bakhe babushushu kukubaleka. Intombazanana kaNksk Ismail, uSharifa, wayezenza unovenkile. Wanika uThoko iqebengwane walifaka kwingxowana yephepha emncumele. “Enkosi,” watsho uThoko wagqotsa engxamile.
“Mama! Makhulu!” wakhwaza, engena kumnyango ongaphambili, “Jongani ndifumene ntoni?”
UMakhulu waphakamisa amehlo kumthungo wakhe waza uMama wakroba ekoneni.
“Molo, Thoko!” babulisa. “Bekunjani esikolweni?”
“Jongani!” watsho uThoko. UMama noMakhulu bajonga lo gama uThoko abolathisa kwibunzi lakhe.
“Sijonge ntoni, Thoko?” wabuza uMakhulu.
“Inkwenkwezi yam egolide!” watsho uThoko ephelelwe ngumonde.
“Inkwenkwezi egolide etheni?” wabuza uMama..
“ Le ,” watsho uThoko, efuna ngomnwe kwibunzi lakhe. Kodwa awakuvayo yayilulusu lwakhe olumpuluswa! Inkwenkwezi egolide yayingekho! UThoko wasuka wakhala njengokuba ecacisa indlela ayifumene ngayo inkwenkwezi egolide yokufunda.
“Uzigqibele phi usenayo?” wabuza uMama.
“Esikolweni,” waphendula uThoko.
“Uye wenza ntoni ukuphuma kwesikolo?” wabuza uMakhulu. UThoko wachaza indlela yakhe ukusuka esikolweni, elila njalo.
“Eshi, yinkwenkwezi yephepha nje kuphela,” watsho uMama. Kodwa yayingelophepha nje. Yayiyinkwenkwezi egolide ekhetheke kakhulu.
“Sula iinyembezi sihambe siye kuyikhangela inkwenkwezi yakho egolide,” watsho uMakhulu.
UMakhulu wanceda uThoko ukulanda umkhondo, waphinda indlela ebeyihambile, bajika ekoneni baza bahamba ngendlela ebuyela esikolweni. Xa befika kwindawo yokuthengisa amaqebengwana kaNksk Ismail bayifumana inkwenkwezi kaThoko – ithe nca kwibunzi lentombazanana yakhe! Esakuba elivile ibali likaThoko elilusizi wathi, “Sharifa sithandwa sam, laa nkwenkwezi uyicholeyo yekaThoko.” Kodwa uSharifa omncinane wayeyithanda le nkwenkwezi igolide kaThoko. Xa uNksk Ismail wayezama ukuyisusa, wakhala kakhulu baze abantu abadlulayo bacinga ukuba uyabulawa.
UMakhulu wajonga kuThoko. “USharifa mncinane kakhulu ukuqonda ukuba yintoni ebubulungisa nengebubo. Kodwa wena umdala ngokwaneleyo kwaye uyakwazi ukucinga. Myeke ayigcine inkwenkwezi egolide yakho,” watsho. UThoko wacinga umzuzwana. Iikona zenkwenkwezi egolide zaziphethukile zijonge phezulu, kwaye yayikhangeleka ngokungathi iza kuphinda iwe kwakhona. “Kulungile,” watsho uThoko. “USharifa angayigcina.” Kodwa wayesebuhlungu ngaphakathi. Iinkwenkwezi ezigolide akulula ukuziphumelela.
Ngexesha lokulala, uMakhulu waphathela uThoko isipho esikhethekileyo athe wamenzela sona – inkwenkwezi egolide emenyezelayo ethungelwe kwisihombiso sasentloko. “Le yeyokuba ngoyena mlesi ofunde iincwadi ezininzi,” watsho uMakhulu. Emva koko waphuza uThoko ebunzi wamsebezela esithi, “ Oku kokokuba yintwazana enovelwano necingela abanye.” UThoko wabamba ibunzi lakhe waza wacinga kancinane phambi kokuba abiwe bubuthongo. “Iinkwenkwezi ezigolide ziba neekona eziphethukayo kwaye ziyawa. Ukuphuzwa kona kuhlala naphakade!”
‘A gold star and a kiss for Thoko’ was a story especially written for World Read Aloud Day 2013 by one of South Africa’s best-known children’s authors and illustrators, Niki Daly. For more children’s stories, literacy tips and information, visit the Nal’ibali Reading-for-Enjoyment Campaign at www.nalibali.org or www.nalibali.mobi .
People who enjoyed this, also enjoyed:

- Discover podcasts & streams
- Business products
- Podcast hosting
- Radio streaming
- Advertising
- Recognition
- Stream archive
- Pricing & sign-up
- Contact sales
- Platform status
- FAQ & documentation
- Contact support

- Podcast

Nal'ibali - isiXhosa Stories
266 episodes, okulungele igala urose, ingwe ifunda isifundo, umcuphi ugus, igorila, inkwenkwe eyayipeyinta emaweni, ndiyakucela seli, kwaundiselise kube kanye, intloko eyoyikekayo yomlimi uburg, esona sitrato sibalaseleyo ehlabathini, omvundla oomncinane, inkwenkwe nodyakalashe, uludwe lukalusi, umpendulo nethanga, ukumkani weentaka, iliwa lencanda, umlonji otyheli, utheo nesenzo sesekisi, umakwelane nengwenya, umphuthumi usindisa intshontsho lekati, cookie preferences.
iono.fm may request cookies to be stored on our device. We use cookies to understand how you interact with us, to enrich and personalise your experience, to enable social media functionality and to provide more relevant advertising. Using the sections below you can customise which cookies we're allowed to store. Note that blocking some types of cookies may impact your experience.
Xhosa Stories

- southafrica
![a short story in xhosa The unexpected love story [Completed] by UglyLani](https://img.wattpad.com/cover/230124666-144-k771211.jpg)
- starcrossed

- back-stabbing

- africanvibes

- super-strength

- scifi-fantasy
- superstrength
- alienenviroments

- originality

IMAGES
VIDEO
COMMENTS
Isixhosa stories · Ingonyama kunye nenkawu · Umnqweno wosuku lokuzalwa · UFeleng ufunda ukufunda · Umvundla kunye neNcanda · UThembela emoyeni · Yin'a le.
Storybooks South Africa is designed specifically for teachers, parents, and community members and makes 40 stories from the African Storybook available with
Written stories. isiXhosa. Content hosted by iono.fm. Thank you for your contribution. Your answers will help us give you a better experience.
South African short story of young women from Tsomo in the Eastern cape provinceProducer: Lunga Ngcabashe 'Lu'
This story is brought to you by Nal'ibali, which means Here's the story in isiXhosa. Nal'ibali is a storytelling initiative that aims to
isiXhosa. Licence. All Rights Reserved. Length. Short. Topics. Children · 5. Login to Like. 30. Inkwenkwezi egolide nokuphuzwa kukaThoko. This story is
Watch this exciting Xhosa story reading session by our Funda Leader Akhona Nqayi and take tips on how you can make your story reading
Nal'ibali - isiXhosa Stories · Okulungele Igala uRose · Ingwe Ifunda isifundo · Umcuphi uGus, iGorila · Inkwenkwe eyayiPeyinta emaWeni · Ndiyakucela Seli
This is Siwisa's first collection of Xhosa short stories. The book appeared in 1956 in the same year as Sinxo's collection of short stories Isakhono somfazi.
36.7K2.8K25. A perfect love story Boy meets girl They date Fall in love Get married Then she gets the shock of her life. Completed.